Om projekten
Våra projekt
Fossilfri leverans
Logistiksektorn står för en betydande andel av utsläppen av växthusgaser i Europa. I Sverige kommer en stor del från transportarbete i glesbygden (källa: Professor Jonas Eliasson, Trafikverket) och omställningen till elektriska transporter går långsamt. Vi fokuserar på leveranser av lätt gods, till exempel paket, i glesbygden. Hushåll och företag är spridda över stora ytor och paketen levereras eller hämtas ofta ett och ett. Flerbostadshus är relativt sett ovanliga till förmån för villor. Leverans eller hämtning sker ofta med nästan tomma fordon till stor kostnad för miljö, ekonomi och tillgänglighet. Dessa leveranser skulle istället med fördel kunna ske med elektriska drönare. Notera att projektet inte fokuserar på att flyga paket över promenadavstånd, det vanliga exemplet i storstäder, utan på leveranser över distanser på mellan 10 km och 150 km enkel väg. Vi kallar därför tjänsten ”last-miles”, med ett extra ”s” på slutet.
Faller detta projekt väl ut så finns stora möjligheter till implementering och kommersialisering.
Finansieras av Triple F – Trafikverket.
Äldre till maten
Äldre till maten vill belysa hinder, barriärer och nyttopotential för både fältförsök, och så småningom även introduktion, av autonoma transporter på landsbygden. Målet är också att presentera material som kan bidra till att bryta den urbana normen och inspirera fler aktörer till att ta sig an landsbygdens transportutmaningar och, inte minst, möjligheter.
Denna förstudie har uppkommit från Vinnovafinansierade Drive Swedenprojektet Smart Landsbygd som bl.a. syftar till att påskynda utvecklingen av landsbygdens transporttjänster där det ledande tankespåret har varit att ett framtida storskaligt autonomt och elektriskt transportsystem skulle kunna sänka kostnaderna för transporter så mycket att det stora transportutbud som gått förlorat, under de senaste säg 50 åren av urbanisering, skulle kunna återbyggas eller snarare ersättas av flexiblare och effektivare transporttjänster. Projektet har blivit alltmer aktuellt i samhällsdebatten då utflyttningen från storstäder som t.ex. Stockholm kraftigt accelererat under pandemin. Denna ruralisering och inte minst den pågående industrialiseringen av Norrland ställer höga krav på utbudet av transporttjänster, speciellt om bilen som norm ska kunna utmanas.
Användningsfallet ”Äldre till maten” lyftes här fram. Den mat som körs ut till äldre äts ofta i ensamhet vilket leder till problem som undernäring och depression. En bättre psykosocial miljö kan skapas om äldre istället ett par gånger per vecka hade kunnat skjutsas till en gemensam
måltid. Ett framtida autonomt transportsystem skulle kunna erbjuda så billiga transporter att en sådan tjänst blev möjlig. Låg hastighet är här inget problem då minibussen blir en plats för social samvaro.
Grundprojektet Smart Landsbygd innehöll ingen analys av barriärer för ett autonomt transportsystem på landsbygden utan samlade ett nätverk och inventerade transportbehov. Vi har nu fördjupat och strukturerat belyst barriärer och hinder genom att analysera användningsfallet ”Äldre till maten” med VINNOVAs ramverk för systeminnovation:
- Teknik, produkter och processer
- Affärsmodeller och upphandling
- Infrastruktur
- Policy och regelverk
- Beteende, kultur och värderingar.
Dagens transportlogik förutsätter till stor del att man har bil och körkort. Det är en underliggande tankemodell som har styrt utvecklingen av transportsystemet. Men den utesluter de som inte kan eller bör köra, exempelvis äldre och yngre, som missgynnas av denna logik som då blir exkluderande. Framgent går det att medvetet planera bättre för ett inkluderande system. Det finns en möjlighet att förbättra livskvaliteten för äldre, sänka kostnader för regioner och kommuner för vård och transporter och samtidigt skapa nytta för innovationssystemet genom att använda landsbygdsområden som testarena för autonoma fordon.
Resultaten påvisar att äldres autonomi och mobilitet är starkt kopplat till deras fysiska och psykiska välmående och till livskvalitet vilket i sin tur har förmåga att minska vårdkostnader om den kan bevaras. Statistik för målgruppen visar att det:
- finns ett uppdämt behov av socialt umgänge,
- en betydande ensamhet (fler än var tredje äldre upplever återkommande ensamhet i någon grad),
- en preferens för fler gemensamma måltider,
- ett bristfälligt transportutbud,
- och en öppenhet för att pröva autonoma fordon.
Region Västerbotten har lett förstudien tillsammans med Lunds universitet och Ninua Sholar AB. Studien genomfördes i Tavelsjö- och Rödåbygden, Karlstad kommun, Lycksele kommun och Övertorneå kommun som varit parter i förstudien.
A5GARD
Smart Landsbygd
Framtida transporter med självkörande elektriska fordon, är tänkta att ingå i samma transportsystem som drönarna. En del kan tycka att det låter farligt med självkörande fordon, men sanningen är att de kan ta fler beslut än vad både du och jag kan och de är aldrig trötta eller onyktra. Detta gör dem säkrare än ett förarstyrt fordon. Oförutsedda saker kan alltid inträffa och då finns ett mänskligt övervakningstorn som kan ta över och styra fordonet. Till en början kommer säkerhetsförare att följa med som värd i fordonen.
Fordon och drönare kommer båda att ingå i det framtida transportsystemet då service bör kunna ges även i väglöst land, men framförallt nära där människor bor och verkar. Vi ser en framtid, där man kan bo var man vill och när man sätter sig i fordonet så ska det inte vara som chaufför, utan man ska t ex kunna börja jobba direkt, på väg till mötet eller arbetsplatsen.
En stor förändring med automatiserade elektriska fordon skulle kunna vara att man skjutsar människor till trevlig social samvaro på en restaurang eller till en matsal, istället för som det sker idag, köra ut mat till äldre som ofta får äta den i ensamhet. Förändringen skulle kunna innebära högre livskvalitet, mindre psykisk ohälsa och minskad undernäring eller fetma. Hur vill du äta eller umgås när du blir äldre? Hur vill du ta dig till släktingar och vänner när du inte längre kan/vill köra bil?
Smart Landsbygd var framgångsrikt och fick ett strategiskt projekt som uppföljningsprojekt. Projektet är helt i linje med det ökade behovet av att inkludera fler perspektiv än enbart stadsproblematiken. Det ligger också i linje med diskussionerna och målsättningarna inom främst temaområde Society Planning, vilket bland annat har som mål att skapa ökat engagemang från offentliga aktörer. Projektet bedöms fungera som ett bra nätverk med fokus på landsbygdens mobilitetsbehov och som i sin tur kan generera fler behovsstyrda projekt och kunskapshöjande aktiviteter.
Brevduvor
Vård av sjuka äldre på landsbygden är en svår utmaning där transportsystemet ska minska avståndens betydelse. Genom att knyta ihop ett hälsorum i Slussfors med sjukstugan i Storuman,
en halvtimme med drönare, kan undersökning, provtagning och medicinering göras som om patienten vore på sjukhuset, god och nära vård med färre bilresor.
Energimyndigheten anser att projektet har hög innovationshöjd och potential att bidra till omställningen till ett transporteffektivt samhälle i glesbygd. Projektet har god omvärldsbevakning och knyter an till flera angränsande projekt inom området. Den breda aktörsgruppen ger även goda utsikter till implementering och nyttiggörande av projektets resultat.
Projektet bidrar via en tillämpad forskningsansats till att gå från ord till handling och underlätta omställningen till ett transporteffektivt samhälle som är jämlikt, tillgängligt och resurseffektivt.
Testbädd Flyg & Vård
Fulltäckning
”Jag kan inte längre ringa hem” utbrast den förre näringsministern i IT-landet Sverige. Detta är kännetecknande för en landsbygd där människor och företag i princip tvingas välja: flytta till ett större samhälle där det finns tillgång på mobiltäckning eller bo kvar i digitalt utanförskap.
På många platser i Sverige finns ingen täckning. Det går inte att ringa telefonsamtal, ännu mindre att använda internet. För boende på dessa platser är livsnödvändiga tjänster – som att sköta bankärenden, beställa medicin och kontakta omvärlden – utom räckhåll.
Det är mot denna bakgrund som projektet #fulltäckning startade. Dess aktörer arbetar för att undvika det digitala utanförskapet genom att öka den mobila täckningen på landsbygden. Genom bättre täckning kan fler inte bara ta del av digitaliseringen, utan även bidra till en positiv utveckling för både miljö och samhälle. Viktigt att kunna nå 112 vid behov och nödvändigt med täckning om mer vård ska kunna erbjudas i hemmen. Också viktigt för turism och andra näringar!
5G Vård & Omsorg
På lång sikt har projektet avsikt att ha skapat nya centrala mötesplatser och samverkansmiljöer som lever vidare och vidareutvecklas efter projektet samt bidragit till ett mer inkluderande samhälle.
Fyra testmiljöer har skapats i projektet och 5G har bl a installerats på Sjukstugan i Storuman som en av de allra första i Sverige och första i Region Västerbotten med extern finansiering från EU. Sjukstugan innefattar både kommunal och regional vård och omsorg och båda kan nyttja 5G.
Projektet ägs av Luleå tekniska universitet och drivs tillsammans med Region Norrbotten, Region Västerbotten samt Övertorneå-, Luleå- och Skellefteå kommun.
